Årby, miljonprogrammets arkitektur.
Årby och miljonprogrammets arkitektur
AV BENGT STRANDBRG
Årby centrum invigdes 30 september1965, två år innan hela området var färdigbyggt. Där fanns ICA, Konsum, två banker, apotek, kiosk, blomsteraffär, tobaksaffär, kemtvätt, herr- och damfrisör, bibliotek och post. Allt som de boende behövde för att klara sin vardag utan att behöva ta sig in till stadens centrum för att handla.
Bostadsbrist, trångboddhet och låg bostadsstandard var problem i Eskilstuna stad redan i början av 1800-talet. Försöken att lösa problemen har varit många och skiftande genom åren. Efter mitten av 1900-talet gjorde modern byggnadsteknik det möjligt att bygga storskaligt och snabbt. I sin artikel presenterar arkitekt Bengt Strandberg Årby, ett av Eskilstunas tidiga storskaliga bostadsområden.
Planeringen av Årby inleddes 1956 med en arkitekttävling med tre inbjudna kontor. Tävlingen vanns av Lettströms arkitektkontor, som hade ett filialkontor i Eskilstuna och bland annat ritat Sporthallen ( numera riven) och institutionsbyggnaden vid S:t Eskils gymnasium.
Bostadsbristen var stor. För att öka
takten i byggandet och korta bostadskön, skulle byggandet vara mer
rationellt än tidigare – och som följd av det mer industriellt och
storskaligt I presentationen av sitt vinnande förslag framhåller
arkitekterna att det vore önskvärt med en ”långt driven standardisering
av byggnadselementen” med ett ”begränsat antal lägenhetstyper som sedan
varieras på önskvärt sätt”. Grundläggningsförhållandena i Årby var
svåra, vilket motiverade flera höga hus än färre och låga.
I
tävlingsförslaget var 70 procent av lägenheterna två- och trerummare –
på den tiden vanliga familjelägenheter. Tävlings programmet förutsatte
maximalt cirka 775 lägenheter. Det vinnande förslaget hade två
alternativ, ett med 870 lägenheter och ett med 1108. Juryn valde det med
lägre exploatering, men till sist blev det 1400 lägenheter, alltså en
80 procentig ökning av tävlingsprogrammets anvisning!
Med ökat
välstånd kunde fler skaffa sig bil. Det som förut var en lyx för få,
blev en möjlighet även för vanligt folk. Med fler bilar behövdes också
fler parkeringsplatser. I tävlingsprogrammet för Årby krävdes en
bilplats per 150 m2 våningsyta, ett utrymme som ”bör kunna fördubblas i
framtiden”.
”Med den utveckling bilismen fått och torde få inom de
närmaste decennierna och de därmed allt mer stegrande
olycksfallsriskerna, bör barnen inom varje avgränsat bostadsområde kunna
nå lekplatser, barnstugor, daghem och även småskolor utan att behöva
korsa vare sig påtagligt riskabla trafikstråk eller till synes ofarliga
lokalgator”, skrev arkitekterna. ”Kan de dessutom förflytta sig till
närmaste folkskola och idrottsplats utan att behöva korsa någon
trafikled torde mycket vara vunnet. Häri ligger huvudidén i föreliggande förslag.”
Miljonprogrammet
Årby började byggas hösten 1962. Ett år senare flyttade de första hyresgästerna in. År 1965 invigdes områdets köpcentrum. För att avhjälpa bostadsbristen antog riksdagen samma år, i stor politisk enighet, ett mål om att bygga en miljon lägenheter under en tioårsperiod, det så kallade miljonprogrammet. De idéer och principer som låg bakom byggandet av Årby kom även att gälla för miljonprogrammet. För att bostadsbyggandet inte skulle ta arbetskraft från industrin, blev lösningen ett mer industrialiserat byggande. Det statliga bostadslånesystemet förändrades för att främja stora, industrialiserade byggprojekt, samtidigt som byggnormernas utformning bidrog till standardisering av material och byggnadsdelar.
Det ökande byggandet skedde från en redan hög nivå. Redan 1964 byggdes 87 000 lägenheter, att jämföra med senare års rekord på 55 000 lägenheter 2018. Allt som byggdes var inte höghus. Den vanligaste hustypen var ett 3–4 våningar högt flerbostadshus, och en tredjedel av miljonprogrammet var småhus, byggda främst under periodens slut. Lägenheterna var nästan alltid välplanerade, ett resultat av den omfattande bostadsforskningen och av byggregler, formulerade av Bostadsstyrelsen i skriften God Bostad 1964. Det betydde god möblerbarhet, god köks- och hygienutrustning och god tillgång på ljus och luft.
Det var lättare att använda standardiserade hustyper om marken som skulle bebyggas var plan. Jordbruksmark var ofta plan, som i Årby, men hade tidigare undvikits för byggande. Var marken kuperad gjordes den plan genom plansprängning! Stadsplanerna var produktionsanpassade och följde byggkranarnas banor, med husen placerade parallellt eller rätvinkligt mot varandra.
Trafikplaneringen kom att bli mycket styrande för bostadsområdenas utformning. För att skapa en säker och trygg bostadsmiljö, där barnen kunde röra sig fritt från husens entréer till lekplatser, förskola och skola, leddes all trafik runt bostadsområdena, med följd att dessa blev som öar omgivna av hav av parkeringsplatser och angöringsgator. Miljonprogrammets mål infriades och överskreds med 6 000 lägenheter. Trots god teknisk standard och modern utrustning kom flera av miljonprogrammets områden dock snart att stämplas som otillfredsställande storskaliga boendemiljöer, med torftig arkitektur och sociala problem. Gårdsmiljöerna var ofta försummade och schematiskt planerade. Många flyttade därifrån och på flera håll övergick snart bostadsbristen i ett överskott med outhyrda lägenheter.
Årby idag (2015)
AB Fristadens arkiv, Arkiv Sörmland.
Bedoire, Fredric. Den svenska arkitekturens historia
1800–2000. Stockholm, 2015.
Caldenby, Claes (red.) Att bygga ett land: 1900-talets
svenska arkitektur. Stockholm, 1998.
Nationalencyklopedin. Malmö, 1994.
Statistiska centralbyrån SCB. Antal färdigställda
lägenheter i flerbostadshus resp. småhus 2019.
Kommentarer
Skicka en kommentar